söndag 3 juni 2012

Suzanne Vega på Nalen

Sjung aldrig en låt som du inte gillar själv! Tänk om den blir din allra populäraste och du får sjunga den varenda gång du uppträder resten av ditt liv! Så sa Harry Belafontes kloka mamma till honom när hans karriär började ta fart. Han berättar det varje gång han uppträder och så tar han sats: Day-O! Da-a-ay-O...

Miriam Makeba fick nog aldrig det rådet tyvärr. Hon fick dras med Pata pata livet ut fast hon hade tröttnat rejält på den. Men vi i publiken jublade och dansade varje gång.

Vad Suzanne Vega egentligen tycker om Luka och Tom´s diner vet jag inte men hon gjorde dem i alla fall i går allt annat än pliktskyldigt. Tom´s diner helt strålande, hon struttade omkring på scenen i hög hatt och gjorde den till ett varieténummer, rolig, charmig, oemotståndlig.
Hon är som ett bra rödvin. Hon var speciell för tjugofem år sedan, med sitt lätta, avspända sätt att sjunga sina originella låtar. Men nu är hon så mycket mer. Komplex, varierad, rolig, elegant. Och lika cool. Igår gjorde hon allt ifrån en kärlekssång hon skrev som 18-åring till nyskrivna sånger som ingår i en teaterföreställning om Carson McCullers. Underbarast var nog ändå Caramel.

Kvällen gick så fort. Efter två extranummer vandrade vi ut i den svenska sommarnatten igen. Fem grader och ösregn.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar