tisdag 21 januari 2014

Små goda semlor

Riktiga semmelälskare kan nog inte förstå att jag tycker att nästan alla semlor är för stora. Jag tycker faktiskt bara om dem som jag själv bakar. De är små och kardemummiga och perfekta efter maten till kaffet.

Jag har bakat dem i många år. Och alltid gjort en ganska stor sats för att frysa in och plocka fram på tisdagarna fram till påsk.

Någon av de första gångerna var när barnen var rätt små. Trean var inte så smart då som hon sedermera blev. Hon kom ut i köket och fann sig obevakad med ett 30-tal nybakade semlor. Om hon hade tagit en hade jag aldrig märkt något. Men istället naggade hon en liten liten bit ur varje semla. Det såg ut som om vi haft påhälsning av en mus. Hon har aldrig fått glömma detta och lägga det bakom sig, jag påminner henne varje år.

Receptet är från Anna Bergenström i Dagens Nyheter. Det blir 16 semlor.

100 gram smör
2 1/2 dl mjölk
25 g jäst
1 matsked stött kardemumma
1 kryddmått salt
1 dl socker
3 matskedar ljummet vatten
1 ägg
8 dl vetemjöl
1 ägg och lite salt att pensla med
Fyllning: brödinkråm, mandelmassa och mjölk
Florsocker

Smält smöret och blanda i mjölken, låt det bli fingervarmt.
Blanda mjöl och kardemumma.
Smula ner jästen i en bunke. Häll på salt, socker och vatten, rör om och låt stå några minuter. Häll över smör-mjölken, knäck ägget och rör om. Tillsätt mjölet. Rör om, använd gärna hushållsmaskin.
Låt jäsa en dryg timme.
Ta upp och knåda lite. Dela i 16 delar, rulla runda bullar och lägg på plåt som är smord eller klädd med bakplåtspapper. Täck över och låt jäsa ca 20 minuter. Sätt ugnen på 225 grader (215 om du har varmluftsugn).
Pensla bullarna med ett uppvispat ägg blandat med lite salt.
Grädda 8-10 minuter.

Fyllningen gör jag på det gamla vanliga sättet, dvs jag gröper ur lite inkråm och blandar med rejält med mandelmassa och lite lite mjölk. Ovanpå det en klick vispad grädde, på med semlans lock och så lite florsocker över alltihop.

Mm vill ha varm mjölk till så det får han. Trean vill ha sin semla utan vispgrädde, det ordnar vi också. Men min är godast, med vispgrädde, utan varm mjölk.