Ostron

Ostron kräver lite invänjning för de flesta, det gäller i  alla fall mig. Jag åt mitt första ostron i min tidiga ungdom på Sturehof men då var det bara för att våga, definitivt inte för att njuta. Ungefär av samma skäl som jag lite senare åt friterade myror.

Sen blev det ett väldigt långt uppehåll, tills Mm gratinerade några ostron och jag tvingade i mig ett. Och så testade jag ett rått med lite schalottenvinägrett och så var jag plötsligt fast...

Sedan dess har jag ätit ostron i Frankrike,  Spanien, USA och Australien men jag tycker nog ändå att de svenska är godast. Ingenstans har ostronen samma sälta och friskhet som i Sverige.

På nyårsafton blev det förstås ostron. Vi startade på lokal redan vid lunch (bilden) och på kvällen frossade vi hemma. Vi åt annat också, blinier med löjrom, hummer, räkor, ost med tryffel och glassbomber, men ostronen var i särklass. Eftersom jag inte dricker öl blev det champagne till, André Clouets Silver Brut Nature. Den är frisk och lätt och passar till skaldjur.

Det räcker med en citronklyfta till men jag tycker det blir extra gott med lite vinägrett. Jag blandade en del vinäger och en del olja och tryckte i rejält med hackad schalottenlök. Det skulle varit rödvinsvinäger men det hade jag inte. Det gick lika bra med hallonvinäger. 

Men som sagt, lägg dem inte i soppan!