Mistral, Enskede

Det fanns tre skäl till att vi besökte restaurang Mistral i går:
- Vi firade bröllopsdag (36 år)
- Mistral ska lämna Enskede
- Vi ska lämna Enskede

Vi var på Mistral en gång för länge sen, när det låg i Gamla Stan. Det blev oerhört dyrt men det var en upplevelse. Sen flyttade de ut till oss och deras rykte blev lite naggat i kanten (inte för att de flyttade utan för att de skulle ha blivit lite tråkiga). Och nu ska de alltså stänga och flytta till Frankrike.

Jo, det blev en upplevelse den här gången också. Men mer för vinerna än för maten faktiskt. Vi åt och drack:

1. Vin Jaune från Jura som aperitif och till den första (och bästa) rätten:
Bakad lök med torkade plommon, brynt smör, grädde med rosor och vinäger.
Vinet smakade lite som sherry och jag hade föredragit bubbel som aperitif, men till maten fungerade det suveränt. Smakerna i maten bröts mot varann på ett spännande och ändå harmoniskt sätt. Det var helt enkelt väldigt gott.

2. En underbar vit bourgogne från Viré-Clessé 2005. Till den en rätt som presenterades som potatis med äpple, granskott och friterad grönkål. Friskt och gott, det smakade faktiskt lite gran.

3. Samma vin till nästa rätt som var rådjur med rotsaker, yogurt, lingon och rödkål. Här var det för mycket rödkål för att de andra smakerna skulle komma till sin rätt.

4. Nu fick vi en kanna grönt té och jordärtskockor och rödbetor med rosor och röda bär. Fina smaker men liksom nästan allt vi åt, väldigt diskret. Sensationerna uteblev i maten. Däremot nästa vin...

5. Chateau le Puy 2004, en ekologisk bordeaux som luktade! Ja, man ska inte säga lukta om vin utan dofta men det här luktade. Illa! Men det lugnade sig efter ett tag och doften blev mer komplex, läder, stall och mörka bär. Nu åt vi hjortkalv som var mycket hastigt halstrad, nästan helt rå. Till den plommon, kål och blåstångssmör vilket låter mer spännande än det var.

6. En liten mellanrätt med pumpa och grädde. Det hela var fruset, men visst, det smakade pumpa.

7. Till efterrätten kom ett nytt jura-vin, Vin de Paille 2007, helt ljuvligt. Vinhuset var detsamma som för det första vinet, André et Mireille Tissot. Alla vinerna var ekologiska om jag fattade rätt. Och desserten? Tja, det var glass och mjölk på rotselleri! Vi var inte så förtjusta. Dessert ska vara som ett utropstecken tycker jag, men det här var mer ett litet tankstreck.

Alltså: Allt var gott men det var så diskret hela tiden, inget som stack ut. Väldigt milt och finstämt. Medan vinerna som sagt var sensationellt bra. Det var ändå väldigt roligt att vi hann dit medan både Mistral och vi var kvar i Enskede!